Doris flyttade för ett år sedan från Hundstallet till ett nytt hem där hon fick vara ensamhund, något Doris inte gillade. Hon kom därför tillbaka till oss i hopp om att hitta ett nytt hem där Doris ska trivas bättre.
När Doris kom in till oss var hon deprimerad och vägrade äta. Hon ville inte gå ut och att hälsa eller vifta på svansen var uteslutet. Hon hade börjat tappa hoppet och ville bara ge upp. Vi började försöka lista ut vad Doris gillade och ville äta. Vi kokade lamm, stekte pannkakor, tärnade skinka och köttbullar men Doris ville inte ha något. En vecka med tvångsmatad och flera veterinärbesök senare vände det för Doris. Hon fick bo hemma hos personalen och bli ompysslad, ofta i sällskap med annan hund. Nu äter Doris själv om hon får äta ur handen, men det är fortfarande en finsmakare där inne. Gärna frikadeller, korv och torkad kyckling.
Nu är Doris mycket piggare och hon försöker varje dag smita ut från våra kontor i jakt på nya äventyr. Med svansen högt och rumpan vickandes möter man henne när hon är på väg ut på promenad. Nu vill Doris inte längre bo hos Hundstallets personal hon vill hitta sitt framtida hem.
